Maräng

Äggvita som håller rumstemperatur är lättast att vispa upp. Äggvitor som har varit frysta kan användas till maräng, men man förlorar stabilitet om vitan har varit fryst.

"Gamla" ägg har tunn äggvita som ger hög volym men dålig stabilitet, färsk äggvita ger en stabilare maräng men inte lika hög volym.
Sänkt pH i vitorna bidrar till ett stabilare skum. Det är vanligt att sänka med ättiksprit eller Vinsten(Cream of tartar).
Ägg som står knäckta en tid i kylkåp får lägre PH värde.
Med lågt pH tar det lite längre tid att få en maräng, men i gengäld får man en stabil maräng.
Med lågt pH fås även en vitare maräng.
Vid vispning av äggvita bör man vispa försiktigt en kort stund innan man ökar tempot, detta för att inte slita sönder vitan, eller rättare proteinet. Ren äggvita kan vispas oerhört länge innan den skär, vispa på låg hastighet om ni ej har möjlighet att ta hand om den som planerat.
Äggvita med citronsaft eller dyligt har inte samma möjligheter att vispas länge, den kollapsar om man övervispar.
När maräng vispas bör man börja med lite socker och tillsätta ca 1/3 del i taget, nästa när sockerkristallerna löst sig.
När man vispar äggvitan denaturerar proteiner och kommer upp till ytan, väl på ytan binder de till sig andra proteinkedjor och binder in luft, om fett finns i marängen blir protein kedjorna "feta" och kan inte binda ihop igen. Finns det fett i marängen kommer den inte att vara stabil om den får ett fluff.
I en maräng man vispat för hårt har proteinerna denaturerat (vikt upp sig för mycket), övervispad maräng kan bli gryning. En övervispad maräng "brister" när man ser vattendroppar i skummet.
Att vattnet frigörs är en följd av att man sliter sönder de svaga kopplingarna i proteinerna för att få nya starkare, i de svagare dipol kopplingarna är vattnet bundet.
Om man vispar för fort eller för länge denaturerar/viker proteinet upp sig för mycket och blir utmattat, en övervispad maräng kan få gryning konsistens. När maränger får något nedvänt försök att få med allt på engång (ex smältchoklad & grädde) för att inte tappa volym.
Vid färgning av maräng skall alkoholbaserade färger användas, "vanliga" innehåller konserveringmedel som kan bryta ner äggvitans protein Albumin. I fett (smör & olja) finns det proteaser som bryter ner äggviteproteinet Albumin, använd därför ALDRIG platsbunkar när ni vispar maräng, använd hellre en metallbunke eller kastrull. Plast är en oljeprodukt som kan förstöra marängen.

I äggvita är det främst äggviteproteinerna ovalbumin, conalbumin, globulin och lyzosym som medverkar i skumbildningen.
Om man vispar marängen i kopparkärl lösgörs kopparjoner som binds i conalbuminet, detta gör att det blir svårare att denaturera proteinet och därmed svårare att övervispa.

Olika maränger

Man brukar dela in maräng i hårda och mjuka. Hård maräng har dubbelt såmycket socker(i vikt) mot äggvita, mjuk maräng har lika mycket socker som äggvita.

Sure Malt

Beskrivning:

Ett surdegs bröd med lite finsk karaktär, gott, mjukt och saftigt.

Ingredienser:

Dag 1.
250g Vatten (45 grader)
350g Rågmjöl, helst ekologiskt
1 Msk Rågsurstart
Låt stå i ca 12 timmar i 26-29 grader. När den jäst upp som mest, men inte kollapsat är den redo att användas.

Dag 2.
350g Vatten (45 grader)
530g Rågmjöl, helst ekologiskt.
30g Honung
20g Salt
50g Rågmalt pulver

Gör så här:

Blanda ihop surdegen från dag 1 med ingredienserna från dag 2, blanda försiktigt, tänk på att rågmjöl inte klarar samma mekaniska bearbetning som vete.
Degen blir klibbig, det känns lite som att bygga sandslott, men det går att försiktigt forma till runda bröd att jäsa i korg.
För den mer ovana bagaren kan det vara lättare att lägga denna deg i form, men glöm inte att smörja formen med smör.
Jäs tills den ökat ca 30-40%, det tar ca 2 timmar. Baka av bröden på sten eller het plåt i 250grader i ca 5 minuter, om ni har möjlighet ånga gärna i ugnen, sänk sedan temperaturen till 210 grader, ca 45-50 minuter. Innetemperaturen skall vara 98 grader i mitten av brödet.

Ägg

Då ägg används kan degen innehålla stora mängder fett utan att de känns feta, exempelvis Brioch.
Äggvita består av cirka 90% av vatten.
Äggulan innehåller ca 25% fett i form av fosfolipider även kallat lecitin.
En fosfolipid består av 2 fettsyror på en glycerol. De 2 fettsyrorna binder till sig fett och glycerolen binder till sig vatten, detta bidrar till att fett och vatten kan bli finfördelat.
Cirka 10% av äggulan är lecitin. Den stora mängden lecitin fungerar som en emulgerare dvs. den blandar fett och vatten på ett sätt som inte är möjligt utan äggulan.
Degen blir smidigare då den innehåller ägg, även inkråmet i brödet blir mjukare av lecitinet. Lecitinet fungerar även som en antioxidant och bromsar degens blekning, detta bidrar till mer utvecklad brödsmak.
Äggulan innehåller lutein och zeaxanthin som är karotener (pro A-vitamin) vilka fungerar som antioxidanter.
Forskning visar att lutein och zeaxanthin bromsar makuladegeneration (ögonsjukdomen, gula-fläcken sjuka). Vispad äggvita kan användas i deg/smet för att tillföra volym.

När ni använder ägg efter vikt, köp då äggen efter den vikt ni önskar. Som ni vet finns äggen att köpa i olika storlekar.
S (Små) under 53g.
M (Medelstora) från 53g till 63g.
L (Stora) från 63g till 73g.
XL (Mycket stora) 73g eller mer.

Hjorthornssalt

Består av en blandning av salter. Ammoniumsalt och ammoniumvätekarbonat tidigare känd som ammoniumbikarbonat. Huvudbeståndsdelen är ammoniumvätekarbonat(H4NHCO3) är ett surt salt, ammoniumkarbonaten H4N2CO3 är ett salt som inte är surt.

Namnet finns kvar sedan den tid då man tillverkade hjorthornssaltet genom torrdestillation av horn, men framställs kemiskt idag.
Under jäsningen bildas koldioxid (CO2) och vatten enligt reaktionsformeln H4NHCO3 = H3N + H2O + CO2.
En lukt av ammoniak(H3N(g)) är vanlig vid avbakning. Ammoniak blir först en gas vilket "(g)" i beteckningen antyder, finns det mycket vätska i degen bildas 'vanlig' ammoniak enligt reaktionsformeln H3N + H2O = H4NOH (H4N-OH) det blir en kaka ingen vill smaka.
Vi upphettningen av hjorthornssalt (vid bakning) återgår den till de ursprungliga gaserna. H4NHCO3 = H3N + H20 + CO2.
Används nästan uteslutande till "torra" bakverk av kaktyp.
Amerikanska namn för hjorthornssalt är "Baking Ammonia" eller "Hartshorn"